SD avslöjar sitt rätta jag

Sionistdemokraterna har genom sitt agerande när det gäller värdlandsavtalet varit med och sett till att Sverige har tagit sina första steg mot ett fullvärdigt Natomedlemskap.

INLEDNING

Jag hade hela tiden bara gått och väntat på att Sionistdemokraterna skulle svänga gällande det så kallade värdlandsavtalet med Nato. För mig har det hela tiden varit självklart att de i själva verket är för värdlandsavtalet, för Nato, och i förlängningen för ett Natomedlemskap. Och jag menar att alla ni som inte förstod att de skulle svänga gällande värdlandsavtalet, ni är inte riktigt så politiskt insatta som ni kanske inbillar er.

VAD SOM SÄGS vs VAD SOM GÖRS

Jag skiter fullständigt i vad folk SÄGER. Jag kollar enbart vad folk faktiskt GÖR. För folk snackar i allmänhet väldigt mycket skit. Vi känner alla många personer som säger att de ska gå ner i vikt och att de ska sluta röka, och så vidare… Sedan går det 20 år och de är fetare än någonsin och röker fortfarande två limpor cigaretter om dagen. Politiker är ännu värre, för de snackar inte bara en massa skit, de ljuger även fullt medvetet. Faktum är att det är det deras jobb går ut på. De måste ljuga! Vore de ärliga så skulle ingen rösta på dem.

SIONISTDEMOKRATERNA MÅSTE LÅTSAS VARA EN RIKTIG OPPOSITION

Med Sionistdemokraterna i Sveriges riksdag som kontrollerad opposition, så har vi sedan år 2010 en åttaklöver. Grattis Schweden! 😉

Och varför måste politikerna ljuga? Om vi tar Sionistdemokraterna som exempel, så röstades de in i riksdagen år 2010 som opposition. Hade de haft samma politik som sjuklövern så hade de inte fått särskilt många röster. Under mandatperioden som ledde fram till att de röstades in i riksdagen, så började många väljare få upp ögonen för just det faktum att samtliga riksdagspartier utgör en sjuklöver, det vill säga, de står alla för i princip samma skitpolitik. Därför började många se sig om efter ett alternativ.

Den oligarki som styr alla rikdagspartier bakom kulisserna hade naturligtvis långt innan valet år 2010 insett att detta skulle inträffa. Därför förberedde de ett alternativ åt oss – en kontrollerad opposition – i form av Sionistdemokarterna. Detta för att snappa upp alla väljare som ville ha ett alternativ till sjuklöverns hegemoni. Det är därför Sionistdemokraterna måste låtsas vara opposition för att fylla sin funktion och blidka folkets frustrationer. De valdes in i riksdagen som opposition och därför måste de helt enkelt låtsas vara det… åtminstone tills det är dags för omröstningar i riksdagen!

Därför kommer bostadspriserna att fortsätta öka

Ekonomen Robert Shiller tror på en svensk bostadsbubbla. Det gör inte Galne Gunnar.

Ända sedan slutet av 90-talet så har domedagsprofeter med jämna mellanrum pratat om en svensk bostadsbubbla och förutspått en krasch på bostadsmarknaden. Även alternativa medier har på senare år hoppat på detta tåg, förmodligen då det är i linje med deras nyhetsprofil i övrigt att förmedla en dystopisk framtidsvision. Härom dagen så var det då dags igen för svensk media att basunera ut: ”Ekonomipristagare varnar för svensk bostadsbubbla”.

Det är Robert Shiller, en av årets Nobelpristagare i ekonomi, som intervjuas av SVT och som sägs ”oroas över de svenska boprisernas utveckling”. Personligen så tror jag inte att Shiller behöver oroa sig nämnvärt. Får vi en global ekonomisk kollaps, vilket är möjligt, så kan vi få en krasch även på bostadsmarknaden i Sverige, men knappast annars. Detta säger jag av två anledningar:

1. Det byggs väldigt lite nya bostäder i Sverige.
2. Massinvandringen.

Den första punkten förklarar egentligen sig själv. Om det knappt byggs några nya bostäder samtidigt som befolkningen ökar så får man med tiden en allt värre bostadsbrist, och det är exakt det vi har i Sverige. För att man ska kunna få en bostadsbubbla så måste även nyproduktionen av lägenheter vara hög, vilket den alltså inte är. Och riksbanken gör tydligen samma bedömning som jag.

Det byggs väldigt få nya bostäder i Sverige, vilket talar emot en bostadsbubbla.

Den andra punkten är dock den viktiga – massinvandringen. Vi har inte ett högt bostadsbyggande, men fan vilken hög massinvandring vi har! (Kul att vi fortfarande är bra på något!) 😉 Och denna massinvandring kommer säkerställa att priset kommer att fortsätta att öka på attraktiva områden i Sverige – på tryggt avstånd från den mångkriminella verklighet som den har ”berikat” oss med. På lång sikt kommer uppgången kanske att plana av, men jag tror inte alls på någon djupare nedgång och verkligen inte på någon krasch.

I SVT:s artikel kan vi läsa:

Låt dig inte luras av DN:s rävspel

OBS! UPPDATERAD – MIN MISSTANKE BESANNAD – SE NEDAN

Peter Wolodarski och hans agendadrivande blaska DN har fixat ett alibi åt sig själva.

Alternativa medier rapporterade igår om hur DN i söndagens tidning (8 dec 2013) publicerade en annons för boken ”Invandring och mörkläggning”, författad av professorn Karl-Olov Arnstberg och journalisten Gunnar Sandelin, och utgiven av Debattförlaget tidigare i år. Naturligtvis har denna publicering lett till att vänsterpacket gått i taket, och naturligtvis försvarar sig DN:s chefredaktör Peter Wolodarski med att säga att: ”Tidningen bör låta flera röster komma till tals i debatten”, uppger Fria Tider.

Låt dig inte luras av detta rävspel från DN:s och Wolodarskis sida, för det här är naturligtvis inget annat än ett spel för galleriet. Alla aktörer har sina roller, och vi vet alla hur manuset kommer att utspela sig. Wolodarski får äta skit på Twitter under något dygn från vänster-amöborna, som inte missar en chans att visa hur korkade de är, vilket resulterar i att Wolodarski får spela den missförstådde och oförstående chefredaktören, som likt en liten skolpojke står och blinkar med båda ögonen för att bedyra sin oskuld.

En intressant fråga att ställa sig är varför DN tar in denna annons just nu? Boken gavs ut redan i mars 2013, alltså för nio månader sedan. Varför har DN inte tagit in någon annons för boken förrän nu? Kanske kan det bero på att förlaget inte försökt få in en annons i DN tills nu? Men kanske beror det på den kritik som nyligen riktats från alternativa medier mot DN för deras uttalade ambition att bedriva ”agendasättande journalistik”. För tidpunkten för denna tillsynes generösa tillåtelse till invandringskritiker att få annonsera i DN förefaller nämligen vara väldigt lämplig, och allt annat än slumpartad.

Professor Annica Dahlström om skillnader mellan den manliga och kvinnliga hjärnan

Föreläsning av Annica Dahlström från ”Hjärnans Dag” år 2007, om skillnader mellan den manliga och kvinnliga hjärnan. Vid tidpunkten för evenemanget var hon professor (nu professor emerita) i histologi och neurobiologi vid Göteborgs Univesitet.

Om du vill titta närmare på overheadbilderna från föreläsningen så finner du dem här: Hjarnans_dag-07ADmini.pdf

OBS! Notera vad professor Dahlström skriver i avslutningen och som jag också gärna betonar:

”Dessa vetenskapligt visade skillnader är givetvis INTE ett hot mot jämställdheten!”

Exakt! Bara för att det finns lite skillnader mellan könen så innebär det inte att det ena könet är bättre än det andra – vi är bara lite olika.

Har vi för många invandrare i Sverige, så får vi så småningom ett land som liknar invandrarnas

Hockey-experten Mikael Renberg sa något intressant härom veckan i programmet ”Hockeykväll”, och jag ska strax göra en liknelse mellan det Renberg sa och massinvandringens inverkan på Sverige.

Men först för er som inte är insatta:

• Elitserien är den högsta divisionen i svensk ishockey.
• Allsvenskan är den näst högsta divisionen.

Spelare i Elitserien är alltså överlag bättre än de i Allsvenskan.

Lyssna nu på vad Mikael Renberg sa när han pratade om Elitserielaget Växjö (klipp från ”Hockeykväll” 2012-10-18):

Vi svenskar behöver lära oss att ta ansvar för oss själva

För ett par veckor sedan rapporterade (S)(V)T om att: Var tredje svensk vill ha fettskatt.

”En undersökning som SVT har gjort visar att en majoritet av svenskarna vill att staten gör något för att förhindra övervikten.”

Varför ska staten göra något för att förhindra övervikten? Ens vikt är ens eget ansvar. Om man är missnöjd med sin vikt så är det upp till en själv att utarbeta strategier som tar en ner till den vikt man önskar.

”Och nu visar SVT:s undersökning att svenska folket också vill att staten tar mer ansvar för att förhindra övervikt med ekonomiska styrmedel. Enligt en Sifoundersökning som SVT låtit göra ställde sig 53 procent av de tillfrågade positiva till det. Och en knapp tredjedel ställde sig positiva till att införa en fettskatt som den i Danmark.”

Hur kommer det sig att tidigare generationers svenskar har kunnat hålla vikten, men att dagens svenskar nu behöver att staten agerar förälder och sätter gränser genom lagstiftning? Patetiskt! Tidigare generationer skulle skämmas om de såg vad dagens svenskar har reducerats till.

Tack och lov är våra politiker för en gångs skull vettiga och säger nej till fettskatten.

Men den viktiga och intressanta frågan att ställa sig är varför det har blivit så här? Varför har tidigare generationers svenskar lyckats hålla sig smala, friska och vid liv, utan statligt förmynderi, utan en massa pekpinnar från Livsmedelsverket, och utan förbud från politiskt håll?

Svaret är mycket enkelt – den socialdemokratiska välfärdsstaten.

När sociala skyddsnät och trygghetssystem utvecklas så börjar i princip staten att ta hand om folket; att lösa folks problem åt dem och att försörja dem. Och när man som medborgare blir omhändertagen på det sätt som välfärdsstaten gör, så blir de flesta med tiden helt enkelt bortskämda och passiva, och glömmer bort hur de ska ta hand om sig själva och hur de ska lösa sina egna problem. Den mentala mognad som kommer som ett resultat av att man är tvungen att kämpa för sin egen överlevnad berövas människor i ett välfärdssamhälle.

När det gäller svenska folkets önskan om en fettskatt, så beror den på att vi vill slippa ta ansvar för oss själva. En anledning till att vi är så villiga att låta staten ta ansvar är att det är smidigt. Då slipper vi tänka och agera själva och kan passivt ta emot statens omhändertagande, och när vi misslyckas med våra viktnedgångar så kan vi skylla på staten. Vi skjuter över vårt eget ansvar och våra egna misslyckanden på staten. Praktiskt! Patetiskt!

Jag tycker precis tvärtom. Jag vill ha mer frihet! Jag vill att allt ska bli billigare! Folk får välja själva om de vill äta oxfilé, blomkål, en Dubbel Daim, eller en chipspåse till middag. Jag väljer vad jag vill ha, och andra får välja vad de vill ha, och vi får alla leva med och ta ansvar för konsekvenserna av våra val själva.

Jag kan faktiskt inte förstå varför det finns så många glädjedödare i Sverige. Som år 2001 när smällarna förbjöds. Jag kan ge mig fan på att det var en handfull individer som var för lata och för dumma för att begripa eller orka ta reda på hur man ska hantera smällare som smällde bort ett par fingrar och ögon, och vips så började det tjutas om förbud. Och eftersom det här är Sverige, landet där allt som kan innebära minsta lilla fara måste förbjudas, så förbjuds naturligtvis smällarna. Ett fåtal lyckades alltså som vanligt med att glädjedöda för flertalet.

I ett friskare och vettigare land så hade makthavarna (som på den tiden var Socialdemokraterna), istället sagt blankt nej och insisterat på att folk skulle ta ansvar för sig själva. De borde ha talat om för folk att de som är för klumpiga eller för korkade för att hantera smällare ska ge fan i att köpa dem, medan andra som klarar av att hantera smällarna skulle få fortsätta att inhandla dem vid nyår och påsk. (Fast med ett lite vänligare ordval än de jag precis använde.) 😉

I ett fritt land som är värt namnet så ska befolkningen vara fria att göra sina egna val. Men med frihet kommer ansvar, och för att kunna ta ansvar så måste man vara mentalt mogen och ha lärt sig hur man tar ansvar – alltså exakt de egenskapar som den socialdemokratiska välfärdsstaten hämmar utvecklingen av. Tack vare att allt fler människor inte längre kan ta ansvar för sig själva och hantera friheten, så har vi istället för mer frihet fått allt färre friheter, och nu vill alltså var tredje svensk begränsa sin frihet ytterligare genom att införa en fettskatt… Suck!

Ett annat problem med en straffskatt är också att folk lurar sig själva. En straffskatt kommer inte att hjälpa. De som idag vräker i sig saker som är onyttigt kommer att fortsätta göra det även om staten börjar straffbeskatta onyttiga produkter. Den enda skillnanden är att folk kommer att bli tvungna att betala mer för sina ohälsosamma kostvanor. FAIL!

När ska vi lära oss att det inte finns några genvägar? Tyvärr lever vi i en kultur som är helt besatt av tanken på en ”quick fix” till allting. Blaskor som Aftonbladet och Expressen har nästan dagligen en löpsedel där ”5 enkla steg till en fastare mage”, eller ”Skaffa den perfekta beach-kroppen på bara 3 veckor” utlovas. Den typen av utfästelser är nästan alltid en villfarelse.

En annan sak som vi måste banka in i huvudena på oss själva är att staten inte är vår förälder eller vår polare. Om du tror att socialdemokrati och välfärd fungerar, och att de minsann har fungerat förut, så har du fel! Socialdemokrati och välfärdsstaten har aldrig fungerat. Problemet är dock att det tar ett par decennier innan skadeverkningarna av den börjar synas, och det är de skadeverkningar vi kan se prov på när folk t.ex. överbelånar sig vid husköp, så till den grad att de inte klarar ekonomin om räntorna stiger. Det är ett utslag av den socialdemokratiska välfärdsstatens skadeverkningar när folk inte längre begriper att de inte kan låna hur mycket pengar som helst.

Dessutom så kan du inte lita på att staten ska ta hand om dig. Vi måste lära oss att ta hand om oss själva. Du har väl inte redan glömt bort svininfluensan och Pandemrix-vaccinet som gett många svenska barn biverkningar i form av narkolepsi, ansiktsförlamning och rubbad känsel, tack vare statens massvaccinering år 2009. Det är samma stat som vi nu är beredda att överlämna ansvaret för vår viktreglering åt genom fettskatten.

Du har väl inte heller glömt Tsunamikatastrofen i Thailand år 2004, när den socialdemokratiska regeringen sket fullständigt i det svenska folket och fortsatte fira jul medan andra länder såg till att hjälpa sin egen befolkning. (Du kan läsa mer om det här och här.) Exakt hur svinigt den socialdemokratiska regeringen betedde sig lär vi aldrig få veta sanningen om, eftersom regeringen vill mörka bevisen på de så kallade Tsunamibanden genom att sekretessbelägga dem i 70år! Är det en sådan regering du vill anförtro din kroppsliga hälsa åt med en straffskatt?

Som sagt, staten är inte din polare eller din förälder. Du kan inte lita på att staten ska ta hand om dig. Vi måste lära oss att ta hand om oss själva.

Den som är intresserad av att läsa mer om den mentala omognad som växt fram i Sverige, och som har lett till förbudshets i jakten på falsk trygghet, rekommenderas att läsa boken ”I trygghetsnarkomanernas land: Sverige och det nationella paniksyndromet” av psykiatern David Eberhard.

Vem ska ta hand om de som inte kan ta hand om sig själva?

Alltid när det pratas om att skatterna ska sänkas och att folk måste börja betala för sig själva när de vill ha sjukvård t.ex., så får man höra: ”Hur blir det med de som inte kan ta hand om sig själva då?”.

För det första så rör det som om en försvinnande liten del av befolkningen som är så gravt handikappade att de inte kan försörja sig själva. En så pass liten del av befolkningen att det knappast motiverar kraftigt subventionerad sjukvård åt alla.

För övrigt så är mitt svar enkelt: Det är de anhöriga som får ta hand om de som inte kan ta hand om sig själva. Om inte ens de anhöriga är villiga att ta hand om sina egna, varför ska då alla andra människor tvingas göra det genom beskattning?

Dessutom minns jag ett avsnitt av SVT-Debatt för något år sedan där de pratade om hur fantastiskt berikande det var att ha barn med Downs syndrom och liknande, och att dessa funktionshindrade och mentalt handikappade barn var så givande och hade gett dem så mycket. Det tycker jag låter alldeles fantastiskt bra! Och därför vill jag inte frånta dessa föräldrar, och andra i liknande omständigheter, den extra berikning det kan ge dem att få stå för alla kostnader själva som det innebär att ha t.ex. handikappade barn.

Och som sagt: Om inte föräldrarna eller andra anhöriga till funktionshindrade barn vill ta hand om dem, så varför ska då resten av samhället göra det?

Nu finns det säkert några som tror att jag är en fruktansvärt hemsk människa som inte vill ha handikappade människor i samhället, men så är det inte alls! Jag har inga som helst problem med att det finns människor med handikapp, och jag tycker att de har rätt att leva så fulla liv som möjligt, men jag anser inte att samhället har ett kollektivt ansvar för dessa individer, utan att det är de anhöriga, och i första hand föräldrarna, som ska ta det ekonomiska och sociala ansvaret för dem.

Dina prylar är konstruerade för att sluta fungera

Många av de apparater vi köper är konstruerade att bara hålla en viss tid – sedan slutar de fungera. Det kallas för planerat åldrande. Det är inget som tillverkarna vill låtsas om, men samtidigt som vi tvingas köpa nytt och håller ekonomin igång, förgiftas vår miljö av mängder av obrukbara prylar.