
Detta är en varning till alla välfärdstorskar.
Jag kommer förmodligen att göra en del folk jävligt förbannade med detta inlägg. Jag har inte för avsikt att göra det, men det kan nog bli den oundvikliga konsekvensen i några fall, i synnerhet när det gäller folk som är beroende av välfärden. Det finns en risk att ni som tillhör den kategorin kommer att ha så svårt att ta till er av det jag här kommer att skriva; att ni kommer att bli arga och sluta läsa; vägra ta till er av budskapet och be mig dra åt helvete.
Ni som är välfärdstorskar kommer att drabbas hårdast när systemet oundvikligen kollapsar, och således kan det innebära katastrofala konsekvenser för er om ni avfärdar denna text oreflekterat. Men om ni däremot tar till er av slutsatsen i den, så har ni goda möjligheter att förbereda er finansiellt och mentalt för den förestående kollapsen.
Jag vill därför uppmana er att motstå eventuella, negativa, känslomässiga reaktioner för er egen skull. Blir ni arga och/eller känner er hotade av konklusionen i denna text, råder jag er alltså att inte bara avfärda den oreflekterat, utan låta det gå några dagar så att känslorna får svalna, för att därefter återkomma till texten och analysera den argument för argument.
Vidare till själva inlägget… Jag behöver dock presentera det i omvänd ordning, med mina två centrala argument först efter följande viktiga avstickare:
Fortsätt läsa