Hollywoodproducenten Chuck Lorre ”gillar lika”.
”Jag skriver detta ”Vanity Card” i Israel. Jag gillar att vara här. Inte på grund av geografin, eller arkitekturen, eller ens historien. Nej, jag gillar det eftersom det är för första gången i mitt liv som jag är omgiven av DNA som är mycket likt mitt eget. Tills jag kom hit, tills jag vandrade runt i Tel Aviv och Jerusalem, insåg jag inte hur mycket min dubbelhelix längtade efter att vara runt liknande strängar. Det betyder dock inte att jag inte ibland gör exakt samma genetiska erfarenhet i Beverly Hills (i synnerhet på kinakrogar på söndagkvällar). Men den rena homogeniteten i Israel överväldigar vilken Kung Pao-sammankomst till överpris på ”Mr Chows” som helst. Polisen, taxichauffören, hotellets concierge, piloten, servitören, skoförsäljaren, den vackra flickan som tittar rakt igenom mig som om jag inte ens existerar – alla judar! Om jag vore tvungen att sammanfatta, skulle jag säga att känslan är som att vara på ett B’nai B’rith-sommarläger som är omgivet av miljontals galna jävlar som hatar ljudet av barn som spelar ”tetherball”, och det enda det stackars lilla lägret har på pluskontot är morskhet och kärnvapen. Hur som helst, så måste jag lita på att min instinktiva och mycket behagliga reaktion är någon sorts evolutionär stamtillhörighets-sak. Någon sorts överlevnadsgen som gör att människor vill vara med sin födelsegrupp. Vilket väcker frågan, varför har jag tillbringat en hel livstid med att röra mig bort ifrån den gruppen? Hur blev Chaim till Chuck? Hur blev Levine till Lorre? Det enda svar jag kommit fram till är detta: När jag som liten pojke gick i hebreisk skola sade rabbinerna regelbundet till oss att vi var det utvalda folket. Att vi var Guds favoriter. Vilket är gott och väl, förutom att jag åkte hem, observerade min familj och, trots min ringa ålder, tänkte för mig själv: ”skit$#@*!.””
Galne Gunnars Blogg | Sveriges Bästa Blogg! 