Ocker existerar inte – men det gör den svenska avundsjukan

Om du inte gillar att betala ”ockerpriser”, ge då fan i att teckna den typen av avtal. Så enkelt är det!

”Ocker” är ett populärt ord framförallt bland folk på den politiska vänsterkanten. Ocker anses vara något fult. Det talas om ”ockerräntor” och ”ockerhyror”, och så vidare. Men i själva verket finns det inget som heter ocker. Visst existerar ordet ocker, men företeelsen gör det inte.

För det första: Alla ni som inte gillar att betala ”ockerhyror” eller ”ockerräntor”, ge då fan i att teckna avtal där ni tvingas betala sådana höga utgifter. Så enkelt är det! För det andra: Om ni ändå går med på att betala en summa som ni anser är ”ocker”, då ska ni ge fan i att klaga. Det är ju ni själva som har valt att gå med på avtalet!

SVT Debatt var ett skitprogram där en överväldigande majoritet av de närvarande var socialister och kommunister som satt och applåderade det ena idiotiska uttalandet efter det andra.

Det påminner mig om SVT Debatt för ett antal år sedan där någon idiot satt och beklagade sig över sitt SMS-lån med skyhög ränta, och programledaren och alla kommunister i publiken tyckte så synd, så synd, om den starkars lille idioten. Självklart så fanns det ingen vettig människa på plats som kunde påpeka att snubben inte hade något problem med ”ockerräntan” när han behövde lånet och skrev på avtalet. Det var först när han skulle betala tillbaka pengarna som det helt plötsligt blev ett problem med ”ockerräntan”, och det blev så synd, så synd, om honom. Den där jävla snubben behövde en fet örfil och en utskällning efter noter, och inte något snyftfyllt daltande. Han gick med på avtalet och han får ta konsekvenserna av sitt agerande – så enkelt är det!

Det finns ingenting den genomsnittlige svensken hatar så mycket som någon som är framgångsrik. I USA inspireras folk av framgång. I Sverige är det istället en påminnelse om det egna misslyckandet.

Denna avsmak mot begreppet ”ocker” är skapat av de som inte gillar att andra blir rika – i synnerhet inte om de blir rika på deras bekostnad. Alltså typisk svensk avundsjuka. Det är också ett symptom på det parasiterande gratissamhälle som vi har skapat genom välfärden och andra ”omhändertagande” samhällsåtgärder av medborgarna. Allt fler människor förväntar sig – och tror sig förtjäna – att allting ska komma till dem gratis eller mycket billigt, och gör det inte det så börjar de gapa om ”orättvisa”.

För i vårt gratissamhälle vill många av våra bortskämda och blåsta medborgare inte behöva betala några ”ockerräntor” eller ”ockerhyror”. De vill bara behöva betala lite i ränta och hyra. (Helst vill de förmodligen inte betala för någonting alls överhuvudtaget.) En fråga till er som betalar dessa höga räntor och hyror, och sedan klagar på ”ocker”: Varför anser ni att de är skyldiga er någonting? De är inte skyldiga er ett piss! De har rätt att ta betalt så mycket de vill, och ni kan säga nej om deras priser inte passar er. Det var ni som ville ha något ifrån dem, och det var därför ni vände er till dem. De har inte tvingat er till någonting. Ni ville ha något ifrån dem, de gav er sina villkor för en deal, och ni accepterade dealen. Svårare än så är det inte!

Välfärdshallickarna är själviska avskum

För er som är bekanta med mina alster så lär det inte komma som någon överraskning att jag är en stark motståndare till välfärden. Men faktum är att jag vill att alla som tycker att välfärden är bra, också ska få behålla den. Inte nog med det, jag vill även att ni ska få ha exakt så mycket välfärd som ni vill. Om ni t.ex. vill ha en garanterad medborgarlön på 50.000 kronor netto varje månad, så vill jag innerligt att ni ska få ha det. Jag stödjer era önskningar till 100 procent. Det enda jag kräver i gengäld, det är att jag och alla andra som inte vill ha någon välfärd ska få slippa vara med i ert system.

Ni välfärdshallickar går runt och inbillar er att ni är ”fina människor”, när ni i själva verket är ett pack av egoistiska och värdelösa tjuvar. Och ni har inte ens stake nog att råna oss människor som finansierar er välfärd öga mot öga, utan ni låter staten vara hantlangare åt er istället. Fy fan vilka fega svin ni är!

Och det är just på grund av det jag hittills har skrivit som jag vet att välfärdshallickarna är själviska avskum. För jag vill att de ska få vara fria och ha exakt det samhälle de vill ha. Men jag vet samtidigt att förmodligen inte en enda av dessa genomruttna och egoistiska kräk skulle låta mig få vara fri. Nej, dessa vidriga och själviska kretiner ska tvinga mig att deltaga i deras ideala välfärdssamhälle – helt emot min vilja. Men det skiter dessa egoistiska kräk fullständigt i!

Det är inte särskilt ädelt att förespråka välfärd om man själv är beroende av den för sin överlevnad. Men välfärdshallickarna har ljugit så mycket om sin egen inbillade godhet, att de har hjärntvättat sig själva till att tro på sin egen bullshit! Dessa små egoistiska kryp har mage att kalla mig för ”självisk”, när jag mer än gärna låter dem få ha sin välfärd bara jag slipper vara med. Och sedan kallar de sig själva för ”goda” när de tvingar mig och alla andra som inte vill ha någon välfärd, till att finansiera deras system. Det är ni som är själviska, era värdelösa och korkade jävla slödder!

Staten är maffia

Maffian ”hjälper” dig på exakt samma sätt som staten ”hjälper” dig.

Ett sätt på vilket maffian opererar, är genom att uppsöka affärsinnehavare och förklara att ”det här är ett farligt område”, och därefter erbjuda dem beskydd mot betalning. Vad de implicit menar med ”beskydd”, är att affärsinnehavaren ska betala för att slippa få problem ifrån DEM.

Staten opererar på exakt samma sätt: ”Om du betalar skatt så tar vi ta hand om dig”, och om du inte betalar så blir det fängelse. Alltså, om du betalar staten så slipper du bli fängslad, och om du betelar maffian så slipper du bli misshandlad och få din affär söderslagen. EXAKT SAMMA UPPLÄGG!

När en annan privatperson tar dina pengar ifrån dig, då kallas det stöld, men när staten gör exakt samma sak, då är det plötsligt jättebra och fint. Dubbelmoralen och idiotin kan inte bli tydligare.

Nu vet jag att en del av er välfärdshallickar tänker: ”Men det är ju inte samma sak, för vi får ju saker tillbaka från staten”. Ja, men du får saker tillbaka från maffian också. När du betalar dem så slipper du som sagt bli misshandlad och få din affär sonderslagen. Det är inte så dåligt, eller hur! 😉 Dessutom så kommer du faktiskt att få ett riktigt beskydd ifrån maffian från andra kriminella. För om någon annan försöker pressa dig på cash, då kommer naturligtvis maffian att ingripa och beskydda dig. Eftersom du är en inkomstkälla för dem, så vill de inte ha andra kriminella som inkräktar på deras territorium.

I båda fallen – både när det gäller staten och maffian – så får du en massa saker, men det är saker som du kanske inte ens bett om. Och i båda fallen så är dina chanser att slippa denna ”omvårdnad” och alla dessa ”fördelar”, tämligen minimala, eller direkt obefintliga.

Den antiryska agendan

Axess medieutbud innehåller massor av antirysk propaganda.

1) INLEDNING

Det finns en antirysk agenda. Ingenstans är det mer tydligt vilka som ligger bakom denna agenda, än i mediaföretaget Axess programsättning och framtoning.

Jag har tidigare, i detta samt detta inlägg, uppmanat er läsare att alltid kolla upp bakgrunden hos individer som yttrar sig (geo)politiskt, om till exempel islam, islamistisk extremism, och terrororganisationen IS. Vilka är de? Vad har de för bakgrund? Har de något gemensamt? Är de neutrala eller kan de tänkas ha en dold agenda med den information de förmedlar? Samma uppmaning gäller naturligtvis även uttalanden om Ryssland, och det är det vi ska ägna oss åt här och nu; att granska bakgrunden hos många av de ”experter” som uttalar sig om Ryssland i diverse Axess-program.

2) VILKA LIGGER BAKOM DEN ANTIRYSKA AGENDAN?

Om vi går in på Axess Play och letar efter de för ämnet relevanta programmen, så hittar vi bland annat följande:

Peter Pomerantsev

Peter Pomerantsev: President Putins propaganda

Författaren och tv-producenten Peter Pomerantsev intervjuas om ”moralisk och finansiell bankrutt i rysk tv-industri”. Pomerantsev beskriver enligt programinformationen ”hur korrupt tv- och medieindustrin är i Putins Ryssland. Återigen bedriver Kreml propaganda i stor skala, men nu sker det på ett nytt sätt. Syftet är inte att vinna sympatier utan att skapa misstänksamhet och förvirring.”

Vem är denne Peter Pomerantsev? Här ett citat från en artikel som han själv skrivit:

”My cousin never mentions politics. Like me, she is from a Russian-speaking Jewish family who left the Ukrainian SSR in the late 1970s”

Michael Weiss: Slagen om historien

Ur programinformationen: ”[Michael Weiss] studier om Rysslands propagandakrig och IS-krigföring har rönt stor internationell uppmärksamhet.”

Efternamnet brukar enligt min erfarenhet vara judiskt, och på Twitter hittar jag en tweet från Michael Weiss som kan ses som ett klart och tydligt uppgivande av att han mycket riktigt är jude:

En tweet av Michael Weiss där han bekräftar sin judiska börd.

Feminism och välfärd bygger på exakt samma lögnaktiga ideologiska fundament

Feminism och välfärd är två sidor av exakt samma mynt.

En stor del av vår befolkning har enorma problem med att vara stringenta i sitt tänkande. Detta märks inte minst när det gäller de individer som förvisso begriper att feminismen primärt bygger på lögner, men som samtidigt inte kan begripa att även välfärden gör det.

Feminister påstår till exempel att kvinnor får lägre lön för samma jobb, men i sin bok Sex feministiska myter: Sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund, som kan laddas ned gratis från förlagets hemsida, så visar Ström (2011) att detta enbart är en feministisk lögn. Ström förklarar att den lönediskrepans som finns mellan män och kvinnor beror på en rad olika faktorer som inte har ett dugg med diskriminering att göra, som till exempel: Antal arbetade timmar, utbildningsnivå, arbetets svårighetsgrad, erfarenhet, grad av uppoffringsvilja, etcetera.

Pär Ström krossar feministiska lögner i sin bok Sex feministiska myter: Sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund (2011).

Låt oss betrakta ett illustrerande exempel med antal arbetade timmar som avgörande faktor. Ponera att en manlig och en kvinnlig anställd har exakt samma timlöm för exakt samma arbete, men att mannen har valt att jobba heltid medan kvinnan valt att jobba halvtid. Resultatet av dessa val blir att ett lönegap uppstår och att mannen tjänar dubbelt så mycket som kvinnan, men detta beror inte på diskriminering, utan på att de valt att jobba olika antal timmar.

Det är dock den här ovanstående typen av skillnader som feministerna ljuger om och försöker få det till att det har med diskriminering att göra. På exakt samma sätt ljuger välfärdshallickarna när de påstår att det är ”social orättvisa” med lönediskrepanser, trots att dessa i regel uppstår som en naturlig följd av olika utbildningsnivåer.

Vanligtvis räknas inte välfärden till de kulturmarxistsiska ideologierna, men bör, som visas i detta inlägg, inlemmas bland dem. I kulturmarxistiska ideologier delar man upp befolkningen i olika grupper och sedan spelar man ut dessa mot varandra – ofta med rena lögner. När det gäller feminism så är det män mot kvinnor, och när det gäller välfärden är det i huvudsak högutbildade mot lågutbildade.

En diskussion om välfärd och beskattning med Jan Milld

Folkbildaren Jan Milld (bilden) och jag har en samsyn i en rad frågor, men på områden som t.ex. välfärd och beskattning är vi dock oense.

Jag hade nyligen en kort diskussion med samhällsdebattören och folkbildaren Jan Milld, i kommentarsfältet på hans blogg, om ämnen som rubriken till detta inlägg redan har informerat er om, och jag tänker här återpublicera det samtalet. Jag kommer även att avsluta inlägget med några tankar som jag aldrig tog upp i vår utväxling, samt ge er ett par videor som rör dessa ämnen att kolla in.

Jag vill dock först inleda med att säga att jag gillar Jan Milld. Han är en väldigt beläst och knivskarp analytiker på en rad områden, och framförallt uppskattar jag hans geopolitiska analyser som är bland de mest klarsynta i hela Sverige. Så om du inte redan har stiftat bekantskap med Jan Millds blogg så rekommenderar jag att du gör det. Den är en veritabel kunskapsbank när det gäller t.ex. 9/11 och den pågående Ukraina-krisen.

Det finns dock frågor där jag och Jan är oense, och den diskussion som jag här kommer att återpublicera utgör ett sådant exempel. Enligt mig är det enormt viktiga ämnen som vi här försöker ge oss i kast med, och ämnen som tyvärr har diskuterats alldeles för lite. Min förhoppning är att vårt meningsutbyte ska ge er läsare tankeföda, och kanske rentav nya perspektiv.

Nu till vårt samtal som började med att jag kommenterade Jans inlägg med rubriken ”Jämlikhet?”. (Du behöver dock inte läsa det för att kunna hänga med i vår utväxling):

GALNE GUNNARS INLEDANDE KOMMENTAR:

Feminister som vill lära kvinnor att bli lesbiska och den bakomliggande agendan

Feministiskt Forum anordnar en heldag med misandri och samhällsnedbrytande propaganda.

OBS! För att minska risken för missförstånd så ska jag börja med att säga att jag till fullo stödjer lika rättigheter för kvinnor och män. Denna ursprungliga och korrekta definition av jämställdhet ställer jag mig helt och hållet bakom. Likaså stödjer jag homosexuellas rätt (och alla andras rätt) att leva som de vill i enlighet med sin naturliga läggning. Jag anser att sexuella preferenser är en privatsak som bara angår den enskilda individen, och inget som andra, eller samhället, ska lägga sig i.

Organisationen Feministiskt Forum anordnar den 10 maj en heldag med ett flertal seminarier. Ett av dessa med rubriken ”KONSTEN ATT BLI LESBISK”, där deltagarna ska lära sig att ”finna sin inre flata”. Medverkar gör författarna Mian Lodalen och Matilda Tudor som tillsammans skrivit boken på samma tema: ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk”, samt Moa Elf Karlén, förlagschef vid Leopard Förlag, som gett ut boken och som står som arrangör för seminariet. Så här presenteras arrangemanget på organisationens blogg:

”Tänk om sexualiteten inte är statisk? Tänk om alla kvinnor kan finna sin inre flata? Då skulle bara en galning fortsätta att leva med män i ett ojämställt samhälle.
I ‘En liten handbok i konsten att bli lesbisk’ får du lära dig alla fördelar med ett nytt liv som lesbisk, så som avancemang i karriären, mer pengar i plånboken, bättre sexliv och bättre hälsa. Här får du också de självklara svaren på varför du vill att även din dotter och mormor blir lesbisk, och varför till och med staten skulle tjäna på att alltfler växlar om.”

Konsekvensen av Mian Lodalen och Matilda Tudors resonemang om att man kan bli homosexuell, är att man även kan bli heterosexuell. Lägg det på minnet och hänvisa till ovanstående författare och deras verk nästa gång du samtalar med logik- och intelligensbefriade idioter som dessa.

Jag kommer att analysera presentationen mening för mening längre ned i inlägget, men först vill jag att du noterar rubriken på seminariet som också återfinns i bokens titel: ”Konsten att bli lesbisk”. Om man kan bli lesbisk, då ger författarna alla som påstår att homosexualitet är en sjukdom som kan botas, vatten på sin kvarn. För om man kan bli homosexuell, då måste man ju alltså även kunna bli heterosexuell! De har förmodligen i sin iver över att propagera för homosexualitet inte tänkt igenom denna korkade titel som de troligtvis inte skulle ha använt om de reflekterat över dess innebörd. Feminister brukar dock vara urkorkade, med en låg eller obefintlig förmåga till att tänka igenom saker överhuvudtaget, så jag förvånas inte alls. Och eftersom majoriteten av befolkningen också är urkorkad, med en låg eller obefintlig förmåga till att tänka igenom saker, så spelar det ingen roll, eftersom de flesta inte kommer att uppfatta eller begripa det idiotiska i titeln. Med andra ord så får en korkad befolkning vad den förtjänar…

Så vilka ligger bakom denna medvetna satsning på homosexualisering av svenska kvinnor? Som jag tidigare nämnt så är det Leopard Förlag som arrangerar seminariet, och enligt deras hemsida så är det förläggaren Dan Israel och författaren och den nyttige idioten Henning Mankell som ligger bakom förlaget.

Journalisternas och feministernas agendor

Den lumpna blaskan DN och dess chefredaktör, Peter Wolodarski, är öppna med att de har en agenda.

I våras förkunnande Dagens Nyheters chefredaktör, Peter Wolodarski, att tidningen framledes kommer att satsa mer på ”agendasättande journalistik”. Det innebär alltså att tidningen lämnat tanken om att förmedla en rättvis och objektiv bild av verkligheten bakom sig, till förmån för ett skapat narrativ i syfte att påverka läsarnas åsikter. Förvisso så har alla tidningar drivit denna linje sedan 60-talet, men det är ju fint att DN nu åtminstone väljer att vara ärliga med sina intentioner.

Hur tar sig då denna agendasättande journalistik form i verkligheten? För att få reda på svaret så ska vi kika på ett kort stycke från en artikel i DN från häromdagen, där vi fick en lektion i hur man förvanskar och vinklar i agendasättande syfte.

” Nyhetsbyråns reporter har även talat med svenskar som tycker att Sveriges fokus på jämställdhet mellan könen gått för långt.

– Om de vill ha en annan typ av filmer så borde de producera dem själva i stället för att klanka ned på andra, säger bloggaren och genusdebattören Tanja Bergkvist som har en blogg om Sveriges ”jämställdhetshysteri”.”

Artikel i DN bygger på en artikel från Associated Press (AP), och det stycke jag citerade ovan ur DN ska jag nu nedan citera ur originalet från AP:

”For some, though, Sweden’s focus on gender equality has gone too far.

”If they want different kind of movies they should produce some themselves and not just point fingers at other people,” said Tanja Bergkvist, a physicist who writes a blog about Sweden’s ”gender madness.””

Fil. Dr. i matematik, Tanja Bergkvist, bedriver en kamp mot fördumningsindustrin på sin eminenta blogg. (Klicka på bilden för att besöka hennes blogg …efter att du har läst klart mitt inlägg förstås!) 😉

Som vi kan se så finns det ett par diskrepanser i översättningen som till synes verkar vara små och betydelselösa, men som i själva verket är mycket viktiga. Först en introduktion av kvinnan som gör uttalandet i citatet ovan: Tanja Bergkvist. På hennes blogg återfinns ett imponerande CV som tillkännager att hon har en doktorsexamen i matematik och även en kandidatexamen i slaviska språk. Vi kommer att återkomma till Dr. Bergkvists examina – och om varför de i sammanhanget är viktiga – längre fram. Men först åter till de artiklar jag citerade:

Det första felet som de båda artiklarna (medvetet?) gör, är att omnämna Dr. Bergkvist som en person som anser att ”jämställdhet mellan könen gått för långt”. Jag har under fyra års tid regelbundet följt hennes blogg, och jag ser absolut ingenting där som tyder på att hon är emot jämställdhet. Tvärtom så stödjer hon jämställdhet mellan könen i allra högsta grad. Vad hon däremot opponerar sig emot är – om jag har förstått henne korrekt – främst två centrala delar:

1. Påståenden om att alla könsskillnader mellan män och kvinnor skulle vara socialt konstruerade så som genus”vetarna” påstår.
   
2. Att det feministerna håller på med är att driva en egen agenda som inte har någonting med jämställdhet att göra, utan snarare driver på en ojämställd utveckling som resulterar i mansdiskriminering.

Hur man avgör om en konspirationsteori är värd att tro på eller inte

Dags för ännu en ”reality check”!

Nyligen skrev jag i inlägget ”Konspirationsteori eller alternativ teori?” bland annat om hur begreppen ”konspirationsteorier” och ”konspirationsteoretiker” oftast används för att brännmärka folk med alternativa och bättre teorier som ”knäppgökar”, för att smutskasta dem och göra så att folk inte ens vill lyssna på vad de säger i syfte att dölja sanningen. I det här inlägget kommer jag att elaborera mina tankar kring ämnet och tala om hur man vet huruvida en ”konspirationsteori” är värd att ta på allvar eller ej.

Om man säger att man inte tror på någon konspirationsteori när det gäller 9/11, utan att man tror på den officiella förklaringen, så har man i princip idiotförklarat sig själv, då den offentliga förklaringen till 9/11 också är en konspirationsteori.

Så i princip så tror alla på konspirationsteorier utan att vara medvetna om det. Huruvida det man tror på är accepterat eller ej beror bara på vilka konspirationsteorier man tror på. Om man tror på de lögner som vi ofta matas med från offentligt håll så är man ”mentalt frisk”, men om man tror på alternativa förklaringar som är mer rationella så stämplas man som en ”knäppgök”.

De som styr världen styr även narrativet. Och de som styr narrativet bestämmer vad som är sant eller falskt; vad som är rätt eller fel att tänka; vilka åsikter som är rätt eller fel att ha; vilka teorier som är korrekta respektive inkorrekta, och vilka människor som är förnuftiga respektive farliga dårar. Tror man att de som styr narrativet är fullständigt ärliga och aldrig skulle kunna hitta på något i syfte att mörklägga och dupera så är man en idiot!

Och tror man inte på att konspirationsteorier kan existera så är man en ännu större idiot!

Konspirationsteori eller alternativ teori?

Vissa smädar legitima kritiker genom att obefogat kalla dem för ”foliehattar” och ”konspirationsteoretiker”. En bra utgångspunkt är därför att inte lyssna på de som hånar andra på detta sätt, utan istället ta reda på sanningen själv.

Att prata om ”konspirationsteorier” och att kalla folk för ”konspirationsteoretiker” är ett sätt att stämpla folk som knäppgökar i syfte att misskreditera dem, och framförallt i hopp om att försöka manipulera andra människor till att inte ens lyssna på de argument som de som belackas med epitetet ”konspirationsteoretiker” anför.

Det finns förvisso konspirationsteoretiker och konspirationsteorier som är orimliga och bisarra, men det finns också många seriösa röster som framför rimliga alternativa teorier som påvisar brister i de offentliga versionerna av diverse händelser, och som för detta stämplas som ”konspirationsteoretiker” i syfte att försöka marginalisera dem.

De som ivrigt konspirationsstämplar andra människor är vanligtvis en av två sorter:

1. De som har något att dölja och därmed något att förlora på att sanningen kommer fram.
2. Folk som inte vet bättre.

Man bör alltså skilja mellan konspirationsteorier och alternativa teorier. När det t.ex. gäller terrorattackerna den 11 september 2001, så är den officiella versionen HELT OMÖJLIG! Det kan helt enkelt inte ha gått till så som det officiella narrativet påtvingar, och det finns hur mycket bra material som helst som ingående förklarar varför det är en lögn. Här följer ett par nya och bra exempel: