Slopa skatten på nyttiga varor istället för att höja skatten på onyttiga varor

Här följer ett kort inlägg som jag funderat på att skriva ett tag. Det var en kommentar till en av mina videor på YouTube som fick mig att skriva ett svar som jag här tänker återpublicera och vidareutveckla.

Videon (som jag lägger upp längst ned i detta inlägg) handlar om att statliga regleringar och olika typer av skatter på ”onyttig mat” är verkningslösa i praktiken, och att det enda de resulterar i är att vi får mindre valfrihet. (Videon är från USA men samma diskussion förs här på hemmaplan.)

Så här lyder den kommentar till videon som jag svarade på:

Och så här lyder mina tankar kring ämnet:

För det första, vem bestämmer vad som är nyttigt och onyttigt? Det finns ju gott om tävlande hypoteser om vad som är nyttigt / onyttigt, och i slutändan måste alla själva dra sina egna slutsatser – alltså precis som nu! Det blir med andra ord ingen skillnad. De som hoppas kunna lägga över sitt personliga ansvar på staten istället för att tänka och bestämma själva kommer inte att framgångsrikt kunna göra det, i synnerhet då allt mer vetenskapliga bevis framkommer som visar att statens kostråd via Livsmedelsverket är helt felaktiga.

Du blir alltså sannolikt sjukare av att följa statens kostråd… Exakt så värdelös är staten!

Svar på tal till välfärdshallickarna

Nuff said!

Precis som när man säger att man vill minska invandringen, så får man när man säger att man vill avskaffa välfärden, höra att man är ”en dålig människa”, ”med en hemsk människosyn”, och annat korkat skitprat. Vidare så bemöts man av usla och flummiga argument. Låt oss ta en titt på ett par av dessa:

”Du kanske kan jobba och ta hand om dig själv, men vem ska ta hand om de som inte kan jobba och ta hand om sig själva?”

De som inte kan jobba och ta hand om sig själva ska bli omhändertagna av sina släktingar. Om inte ens släktingarna vill ta hand om sina egna, varför ska då alla vi andra tvingas göra det genom att bli bestulna på det vi jobbat hårt för genom beskattning? Det är inget annat än rent vansinne! (Jag har bloggat om detta tidigare i inlägget: Vem ska ta hand om de som inte kan ta hand om sig själva?)

I de fall då inga släktingar finns vid liv, så får det fåtal som berörs försörjas av frivilliga donationer från andra. Det är rättvist för det tvingar ingen att betala för någon annan. Vi svenskar är hur bra som helst på att donera pengar till välgörande ändamål, och utan en välfärdsstat och utan skatter så skulle förmodligen viljan att donera till välgörande ändamål bara öka.