Uppdaterat tänkande kring Islam

”False flag”-operationer genomförs för att lägga skulden på andra och därigenom kunna driva igenom en egen agenda. Med 9/11 så lyckades man slå flera flugor i en smäll, bl.a. att göra oss medborgare vana vid överdrivet rigorös övervakning, naturligtvis ”för vårt eget bästa”…

Jag har jag det senaste året gjort egna efterforskningar kring de påstådda muslimska terrordåden den 11 september 2001, samt bombdåden i London 2005 och Madrid 2004, och jag har landat i slutsatsen att muslimerna är oskyldiga till dessa dåd. Istället rör det sig om ”false flag”-operationer avsedda för att smutskasta muslimer och för att skapa aversion mot dem i västvärlden.

När det visar sig att den ”muslimska terrorismen” till stor del är fabricerad och överdriven, och att de stora och kända dåden som muslimerna beskyllts för i själva verket inte utfördes av dem, då måste man naturligtvis omvärdera läget och fråga sig hur omfattande och farlig den muslimska terrorismen egentligen är? För när den ”muslimska terrorismen” egentligen begåtts av andra människor, då är det snarare dessa ”andra människor” man ska rikta sin aversion mot, eller hur?

Oligarkerna som egentligen ligger bakom 9/11 är intressant nog också de som är främst pådrivande när det gäller att propagera för fortsatt massinvandring till västvärlden. Ännu mer intressant är det faktum att de samtidigt är de som är främst pådrivande när det gäller att påtala problem med massinvandringen i allmänhet, och med Islam i synnerhet. De låtsas till exempel att vara nationalister, och ligger bakom invandringskritiska bloggar där huvudfokus ligger på att ensidigt kritisera Islam och muslimer.

De spelar alltså på båda sidorna! De har två olika falanger som i stort sett sköter var sin sida av propagerandet, trots att båda sidor tillhör samma monolitiska skara. Detta gör de av två anledningar:

Hur man avgör om en konspirationsteori är värd att tro på eller inte

Dags för ännu en ”reality check”!

Nyligen skrev jag i inlägget ”Konspirationsteori eller alternativ teori?” bland annat om hur begreppen ”konspirationsteorier” och ”konspirationsteoretiker” oftast används för att brännmärka folk med alternativa och bättre teorier som ”knäppgökar”, för att smutskasta dem och göra så att folk inte ens vill lyssna på vad de säger i syfte att dölja sanningen. I det här inlägget kommer jag att elaborera mina tankar kring ämnet och tala om hur man vet huruvida en ”konspirationsteori” är värd att ta på allvar eller ej.

Om man säger att man inte tror på någon konspirationsteori när det gäller 9/11, utan att man tror på den officiella förklaringen, så har man i princip idiotförklarat sig själv, då den offentliga förklaringen till 9/11 också är en konspirationsteori.

Så i princip så tror alla på konspirationsteorier utan att vara medvetna om det. Huruvida det man tror på är accepterat eller ej beror bara på vilka konspirationsteorier man tror på. Om man tror på de lögner som vi ofta matas med från offentligt håll så är man ”mentalt frisk”, men om man tror på alternativa förklaringar som är mer rationella så stämplas man som en ”knäppgök”.

De som styr världen styr även narrativet. Och de som styr narrativet bestämmer vad som är sant eller falskt; vad som är rätt eller fel att tänka; vilka åsikter som är rätt eller fel att ha; vilka teorier som är korrekta respektive inkorrekta, och vilka människor som är förnuftiga respektive farliga dårar. Tror man att de som styr narrativet är fullständigt ärliga och aldrig skulle kunna hitta på något i syfte att mörklägga och dupera så är man en idiot!

Och tror man inte på att konspirationsteorier kan existera så är man en ännu större idiot!

Konspirationsteori eller alternativ teori?

Vissa smädar legitima kritiker genom att obefogat kalla dem för ”foliehattar” och ”konspirationsteoretiker”. En bra utgångspunkt är därför att inte lyssna på de som hånar andra på detta sätt, utan istället ta reda på sanningen själv.

Att prata om ”konspirationsteorier” och att kalla folk för ”konspirationsteoretiker” är ett sätt att stämpla folk som knäppgökar i syfte att misskreditera dem, och framförallt i hopp om att försöka manipulera andra människor till att inte ens lyssna på de argument som de som belackas med epitetet ”konspirationsteoretiker” anför.

Det finns förvisso konspirationsteoretiker och konspirationsteorier som är orimliga och bisarra, men det finns också många seriösa röster som framför rimliga alternativa teorier som påvisar brister i de offentliga versionerna av diverse händelser, och som för detta stämplas som ”konspirationsteoretiker” i syfte att försöka marginalisera dem.

De som ivrigt konspirationsstämplar andra människor är vanligtvis en av två sorter:

1. De som har något att dölja och därmed något att förlora på att sanningen kommer fram.
2. Folk som inte vet bättre.

Man bör alltså skilja mellan konspirationsteorier och alternativa teorier. När det t.ex. gäller terrorattackerna den 11 september 2001, så är den officiella versionen HELT OMÖJLIG! Det kan helt enkelt inte ha gått till så som det officiella narrativet påtvingar, och det finns hur mycket bra material som helst som ingående förklarar varför det är en lögn. Här följer ett par nya och bra exempel: