Därför kommer bostadspriserna att fortsätta öka

Ekonomen Robert Shiller tror på en svensk bostadsbubbla. Det gör inte Galne Gunnar.

Ända sedan slutet av 90-talet så har domedagsprofeter med jämna mellanrum pratat om en svensk bostadsbubbla och förutspått en krasch på bostadsmarknaden. Även alternativa medier har på senare år hoppat på detta tåg, förmodligen då det är i linje med deras nyhetsprofil i övrigt att förmedla en dystopisk framtidsvision. Härom dagen så var det då dags igen för svensk media att basunera ut: ”Ekonomipristagare varnar för svensk bostadsbubbla”.

Det är Robert Shiller, en av årets Nobelpristagare i ekonomi, som intervjuas av SVT och som sägs ”oroas över de svenska boprisernas utveckling”. Personligen så tror jag inte att Shiller behöver oroa sig nämnvärt. Får vi en global ekonomisk kollaps, vilket är möjligt, så kan vi få en krasch även på bostadsmarknaden i Sverige, men knappast annars. Detta säger jag av två anledningar:

1. Det byggs väldigt lite nya bostäder i Sverige.
2. Massinvandringen.

Den första punkten förklarar egentligen sig själv. Om det knappt byggs några nya bostäder samtidigt som befolkningen ökar så får man med tiden en allt värre bostadsbrist, och det är exakt det vi har i Sverige. För att man ska kunna få en bostadsbubbla så måste även nyproduktionen av lägenheter vara hög, vilket den alltså inte är. Och riksbanken gör tydligen samma bedömning som jag.

Det byggs väldigt få nya bostäder i Sverige, vilket talar emot en bostadsbubbla.

Den andra punkten är dock den viktiga – massinvandringen. Vi har inte ett högt bostadsbyggande, men fan vilken hög massinvandring vi har! (Kul att vi fortfarande är bra på något!) 😉 Och denna massinvandring kommer säkerställa att priset kommer att fortsätta att öka på attraktiva områden i Sverige – på tryggt avstånd från den mångkriminella verklighet som den har ”berikat” oss med. På lång sikt kommer uppgången kanske att plana av, men jag tror inte alls på någon djupare nedgång och verkligen inte på någon krasch.

I SVT:s artikel kan vi läsa:

PK-lögnerna om invandrarnas brottslighet vederlagda

Vänstermaffian har ett flertal favoritbortförklaringar till varför invandrare är så kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken inom all brottslig verksamhet. I Brås rapport: ”Invandrares och invandrares barns brottslighet” (Brå 1996:2), så vederläggs de vanligast förekommande av dessa bortförklaringar.

Innan jag går vidare så ska jag bemöta den kritik jag ibland får när jag åberopar denna rapport i debatter. Klagomålet gäller att rapporten är från år 1996. Jag har två svar på den kritiken:

1. Naturligtvis vore det både önskvärt och nödvändigt med nyare – och gärna årliga – rapporter i detta mycket viktiga ämne. Och det finns faktiskt en nyare version från 2005 som du kan ta del av här: ”Brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet” (Brå 2005:17), men den rapporten är ännu mer politisk korrekt än den här från 1996. Det argument som förs fram från politikerna är att det inte är viktigt att ta fram fakta kring invandrares brottslighet.

   Naturligtvis är detta rent skitsnack! Hade verkligheten visat att invandrare begår färre brott än svenskar, så hade de släppt sådana här rapporter en gång per kvartal för att trycka upp i nyllet på oss invandringskritiker, och inte minst för att täppa till truten på Sverigedemokraterna. Anledning till att detta inte görs är med största sannolikhet att sanningen är horribel, och mycket värre idag än vad den har varit vid de två tidigare rapporttillfällena.

2. Den andra invändningen jag har mot kritiken, är att det inte finns något som talar för att situationen skulle vara bättre idag. När mångkultursvurmarna klagar på att rapporten är från 1996, så antar jag att de menar att det inte ser ut så idag, och att situationen då alltså skulle ha förbättrats till invandrarnas fördel. Men vad är det egentligen som talar för att situationen skulle ha förbättrats sedan t.ex. 2005? Det vi vet är att Brås forskning de facto har kommit fram till de slutsatser som jag kommer att presentera i denna text, och jag ser inga anledningar till att situationen skulle ha förbättrats till invandrarnas fördel sedan den senaste rapporten.

   Det enda rimliga är att den som framför kritik mot att de båda rapporterna är gamla, presenterar något annat underlag som kan föranleda en omvärdering av de tidigare slutsatserna. Fram tills dess att våra makthavare eventuellt någon dag beställer fram en ny rapport, så ser jag ingen anledning till att tro att omständigheterna skulle ha förbättrats – snarare förvärrats!

Ett argument som ofta förs fram av mångkulturens apologeter är att det skulle finnas en ”strukturell rasism” som gör att invandrare diskrimineras av rättssystemet. Denna hypotes vederläggs av Brå:

På sidan 88 i rapporten (sidan 46 i pdf-dokumentet) kan vi läsa följande:

”Vid analyser av orsakerna till invandrares överrepresentation i brottslighet har flera hypoteser lagts fram. En hypotes är att invandrares överrepresentation vad gäller registrerad brottslighet kan bero på att invandrare diskrimineras i rättssystemet dvs. att invandrare i själva verket inte begår fler brott än svenskar men att sannolikheten för att de skall upptäckas och registreras är högre än för svenskar. Slutsatsen beträffande denna hypotes är att det är osannolikt att invandrare i någon högre grad löper större risk att registreras för ett begånget brott än svenskar. Slutsatsen baseras dels
på utländska resultat, dels på det faktum att invandrarnas överrepresentation är
generell och gäller alla enskilda brottstyper, även sådana där det inte kan finnas
skillnader i sannolikheten att registreras för ett begånget brott…

[…]

Det tycks inte heller vara så att invandrare i Sverige diskrimineras i domstolarna så till vida att de löper större risk än svenskar att dömas för ett brott de är misstänkta för…

[…]

Invandrarnas överrepresentation i registrerad brottslighet är med stor säkerhet faktisk.

Det är alltså osannolikt att invandrare oskyldigt anklagas för brott på grund av svenskars rasism, som det ofta påstås från kulturmarxistiskt håll.

Vidare kan vi på sidan 89 (sidan 46 i pdf-dokumentet) läsa:

Senare års diskussioner har gjort gällande att invandrares (egentligen utländska medborgares) överrepresentation i registrerad brottslighet skulle kunna bero på att invandrarpopulationen består aven proportionellt sett hög andel, unga män – och det är de unga männen som står för en stor andel av den registrerade brottsligheten. Det har också påpekats, att invandrare oftare bor i storstäder, där risken för att hamna i brottslighet är avsevärt större än i andra delar av landet. Att dessa hypoteser inte har någon relevans har belagts empiriskt i denna undersökning. Invandrares överrepresentation i brottslighet beror inte på en ogynnsam fördelning vad gäller kön, ålder eller bostadsort. Den beror inte heller på en generellt sett låg socioekonomisk status (mätt genom s.k. SEI-kod) i Sverige.

Notera framförallt sista stycket: [Invandrares överrepresentation i brottslighet] beror INTE heller på en generellt sett låg socioekonomisk status…

Så om det inte beror på Expos, och deras lakejers, favoritbortförklaring/”argument”, det vill säga låg socioekonomisk status, vad kan det då bero på? Min personliga teori är att det beror på kulturella skillnader; en teori som även den före detta folkpartistiske politikern Mauricio Rojas framlade, i sin numera klassiska debattartikel i DN från 2005: ”Kulturarv ligger bakom invandrarnas brottslighet”.

En annan sak som är intressant är det faktum att sydostasiater är kraftigt underrepresenterade i brottsstatistiken.

Återigen kan vi på sidan 89 (sidan 46 i pdf-dokumentet) läsa:

”Vad som framför allt kan tyckas tala mot hypotesen att invandringssituationen
genererar brottslighet är att det finns stora skillnader i brottsparticipation mellan invandrare från olika ursprungsländer. Det gäller då främst invandrare från
sydostasien som, jämfört med exempelvis flertalet andra långväga invandrare, har en brottsparticipation som är tre gånger lägre. Det är inte sannolikt att invandringssituationen för sydostasiaterna kan avvika så mycket från invandringssituationen för invandrare från andra fjärran länder att det skulle kunna förklara denna stora skillnad.”

Det intressanta här är att det ofta anförs att invandrarnas överrepresentation inom all brottslig verksamhet beror på utanförskap, som i sin tur beror på svenskarnas påstådda rasism. Begrepp som ”strukturell rasism” och ”institutionell rasism” brukar rapas upp som på kommando i dessa sammanhang.

Men, om det nu är så att svenskar är så fruktansvärt rasistiska, hur kommer det sig då att sydostasiater klarar sig så mycket bättre och har en brottsparticipation som är tre gånger lägre? För att parafrasera Brås slutsats, så är det mycket osannolikt att svenskar skulle vara rasistiska mot invandrare från t.ex. Somalia och Irak, men samtidigt inte rasistiska mot invandrare från t.ex. Japan.

Därmed har Brå även vederlagt denna myt till förklaringsmodell!

SÅ VAD HAR VI LÄRT OSS IDAG?:

• Det är osannolikt att det finns en ”strukturell rasism” som gör att invandrare döms oskyldigt eller döms hårdare än svenskar.
• Invandrarnas överrepresentation i registrerad brottslighet är med stor säkerhet faktisk.
• Invandrares överrepresentation inom all brottslighet verksamhet beror inte på en generellt sett låg socioekonomisk status.
• Att det finns stora skillnader i brottsparticipation mellan olika invandrargrupper, innebär att det är högst osannolikt att det är svenskarnas rasism som ligger till grund för den, då den i sådana fall skulle drabba alla fjärrinvandrare ungefär likvärdigt, vilket alltså inte är fallet.

SÅ VAD KAN DU GÖRA NU?:

Sprid det här blogginlägget! Sprid den här kunskapen! Så att vi någon dag – istället för att fortsätta vara fast i de politiskt korrekta lögnerna – insha’Allah, kan börja utröna och diskutera de verkliga orsakerna till dessa problem.