Hur man avgör om en konspirationsteori är värd att tro på eller inte

Dags för ännu en ”reality check”!

Nyligen skrev jag i inlägget ”Konspirationsteori eller alternativ teori?” bland annat om hur begreppen ”konspirationsteorier” och ”konspirationsteoretiker” oftast används för att brännmärka folk med alternativa och bättre teorier som ”knäppgökar”, för att smutskasta dem och göra så att folk inte ens vill lyssna på vad de säger i syfte att dölja sanningen. I det här inlägget kommer jag att elaborera mina tankar kring ämnet och tala om hur man vet huruvida en ”konspirationsteori” är värd att ta på allvar eller ej.

Om man säger att man inte tror på någon konspirationsteori när det gäller 9/11, utan att man tror på den officiella förklaringen, så har man i princip idiotförklarat sig själv, då den offentliga förklaringen till 9/11 också är en konspirationsteori.

Så i princip så tror alla på konspirationsteorier utan att vara medvetna om det. Huruvida det man tror på är accepterat eller ej beror bara på vilka konspirationsteorier man tror på. Om man tror på de lögner som vi ofta matas med från offentligt håll så är man ”mentalt frisk”, men om man tror på alternativa förklaringar som är mer rationella så stämplas man som en ”knäppgök”.

De som styr världen styr även narrativet. Och de som styr narrativet bestämmer vad som är sant eller falskt; vad som är rätt eller fel att tänka; vilka åsikter som är rätt eller fel att ha; vilka teorier som är korrekta respektive inkorrekta, och vilka människor som är förnuftiga respektive farliga dårar. Tror man att de som styr narrativet är fullständigt ärliga och aldrig skulle kunna hitta på något i syfte att mörklägga och dupera så är man en idiot!

Och tror man inte på att konspirationsteorier kan existera så är man en ännu större idiot!

Begreppet ”konspirationsteoretiker” har medvetet förvandlats till ett skällsord som insinuerar att personen som belackas med epitetet bara är någon hårsmån ifrån att behöva en tvångströja, trots att detta ofta är ren lögn.

Problemen med begreppen ”konspirationsteori” och ”konspirationsteoretiker” är att de genom medvetna ansträngningar har förlorat sin ursprungliga innebörd. Tidigare innebar begreppen ”sammansvärjning” och ”att man tror på en sammansvärjning”. Numera har betydelsen i princip ersatts med ”mentalt otillräknelig”.

Detta har naturligtvis pådrivits medvetet i syfte att idiotförklara alla som kommer med alternativa förklaringar som utmanar det officiella narrativet. Det officiella narrativet klarar som bekant inte av en rigorös analys, så därför är det bäst att man brännmärker folk ordentligt så att de ger fan i att analysera saker som den härskande eliten vill låta vara i fred.

Och visst fan har de lyckats! Den nya definitionen av konspiration och konspirationsteoretiker till ”mentalt otillräknelig” har trummats in så pass effektivt i folk att de:

1. Inte ens inser att även den officiella versionen av t.ex. 9/11 också är en konspirationsteori. Nej, den tror ju många är ”sanningen”. Det ju är ”knäppgökarna” som tror på konspirationsteorierna… Istället för att betrakta alla teorier som olika konspirationsteorier där man får syna bevisen för att avgöra vilken teori som framstår som mest sannolik, så har den officiella lögnen blivit ”sanningen” i folks medvetanden och alla alternativa förklaringar har blivit ”konspirationsteorier”, dvs något att inte ens bry sig om, för det är ju bara ”knäppgökar” som lanserar sådana… Är man någorlunda begåvad så inser man lätt problemet i detta nyspråk och hur det gagnar de som använder sig av det.
2. Inte ens behöver reflektera när de hör orden konspirationsteoretiker, utan kan avfärda allt direkt. Det har blivit en automatisk reflex för de flesta. Om någon säger: ”Person X berättade att det är farligt, men han är ju konspirationsteoretiker…” Då ”fattar” alla direkt vad det handlar om: ”Jaså, jaha, är han konspirationsteoretiker…” Redan där avfärdar de flesta en person bara de får höra att han kallas för konspirationsteoretiker, utan att undersöka vad vederbörande faktiskt säger. Och för de få som fortfarande är villiga att lyssna så har invektivet ”konspirationsteoretiker” redan gjort dem så misstänksamma att allt som personen i fråga säger nu passerar genom detta misstänksamhetens filter, vilket naturligtvis leder till att den misstänksamma individen börjar bekräfta sina egna fördomar om ”konspirationsteoretikern”…

Den härskande eliten vill inte att vi ska undersöka vissa saker. Vissa saker tål nämligen ingen närmare granskning.

Detta är naturligtvis huvudsyftet med att ändra språket och idiotstämpla människor, då det för med sig att folk ”instinktivt” avfärdar alternativa teorier utan att ens reflektera över dem och huruvida de är mer sannolika än de officiella förklaringarna. Om något inte ens undersöks så kommer det ju aldrig att hittas några problem med det heller. Och detta är som sagt det egentliga syftet: Att saker och ting inte ens ska undersökas.

Hur avgör man om en konspirationsteori är värd att tro på eller inte?

Det finns en del som tror på att det finns en konspiration bakom att bisfenol A har hittat in i så många olika produkter som de flesta av oss använder och konsumerar i vår vardag. Hur vet man om detta är en konspirationsteori värd att ta på allvar eller inte?

Det kan man göra genom att ta reda på vad som är fakta i fallet. Man kan t.ex. ta reda på när det upptäcktes att bisfenol A har hormonstörande egenskaper, för att sedan ta reda på när bisfenol A började användas på bred front.

Om man kommer fram till att bisfenol A började användas i plastprodukter på bred front INNAN det var känt att det var skadligt, då kan det tyda på att det INTE rör sig om någon konspiration. Men om man däremot kommer fram till att bisfenol A började användas i plastprodukter på bred front EFTER att det blev känt att det var skadligt, då KAN DET EVENTUELLT finnas fog för att det rör sig om en konspiration.

Observera att man i mitt exempel ovan inte nödvändigtvis kommer fram till vad sanningen är. Ibland kan man inte ta reda på sanningen, men man kan försöka komma så nära som möjligt och man kan fatta ett rationellt beslut som bygger på logisk slutledningsförmåga, vilket oftast leder en närmare sanningen än någonting annat. Och det är ett fan så mycket bättre alternativ än att bara avfärda goda teorier som ”konspirationsteorier” utan att ens vare sig lyssna på dem eller reflektera över dem.

Det går att lista ut saker på egen hand om man inte är en ärthjärna.

Svårare än så är det inte att lista ut saker på egen hand istället för att bara svälja allt strunt som man matas med från officiellt håll. Men det kräver ju naturligtvis att man är lite begåvad och det är det ju inte alla som är…

.

Galne Gunnars Blogg har omodererade kommentarsfält och ansvarar inte för innehållet i kommentarerna. I kommentarsfältet har kommentatorn själv juridiskt ansvar för sina inlägg. Läs noga igenom kommentarsreglerna innan du kommenterar.