Konspirationsteori eller alternativ teori?

Vissa smädar legitima kritiker genom att obefogat kalla dem för ”foliehattar” och ”konspirationsteoretiker”. En bra utgångspunkt är därför att inte lyssna på de som hånar andra på detta sätt, utan istället ta reda på sanningen själv.

Att prata om ”konspirationsteorier” och att kalla folk för ”konspirationsteoretiker” är ett sätt att stämpla folk som knäppgökar i syfte att misskreditera dem, och framförallt i hopp om att försöka manipulera andra människor till att inte ens lyssna på de argument som de som belackas med epitetet ”konspirationsteoretiker” anför.

Det finns förvisso konspirationsteoretiker och konspirationsteorier som är orimliga och bisarra, men det finns också många seriösa röster som framför rimliga alternativa teorier som påvisar brister i de offentliga versionerna av diverse händelser, och som för detta stämplas som ”konspirationsteoretiker” i syfte att försöka marginalisera dem.

De som ivrigt konspirationsstämplar andra människor är vanligtvis en av två sorter:

1. De som har något att dölja och därmed något att förlora på att sanningen kommer fram.
2. Folk som inte vet bättre.

Man bör alltså skilja mellan konspirationsteorier och alternativa teorier. När det t.ex. gäller terrorattackerna den 11 september 2001, så är den officiella versionen HELT OMÖJLIG! Det kan helt enkelt inte ha gått till så som det officiella narrativet påtvingar, och det finns hur mycket bra material som helst som ingående förklarar varför det är en lögn. Här följer ett par nya och bra exempel:

Ben Swann – Truth in Media: More Americans ”Rethinking” 9/11:

Philip Zelikow – 9/11 Con Artist:

Eftersom den officiella versionen – dvs den officiella konspirationsteorin – är en lögn, så innebär det således att al-Qaida är oskyldiga till dåden. Så vilka ligger då egentligen bakom? Alldeles uppenbart är att det rör sig om en mycket intelligent och kapitalstark grupp med ett enormt politiskt inflytande. Betänker man detta så minskar plötsligt tänkbara alternativ avsevärt…

Att ifrågasätta 9/11-kommisionen är lika rationellt som att ifrågasätta Warrenkommissionen och den officiella lögnen kring mordet på president John F. Kennedy. Att Lee Harvey Oswald skulle ha varit ensam skytt är också en helt omöjlig teori och ska således kunna ifrågasättas utan att man blir översköljd av invektiv. (Tips: För en utmärkt filmatisering av mordet på Kennedy och den efterföljande utredningen, se filmen JFK.)

Att ifrågasätta dessa lögner gör en inte till en foliehatt, knäppgök eller konspirationsteoretiker utan snarare till en rationellt tänkande människa. En bra utgångspunkt är således att förhålla sig mycket skeptisk till folk som kallar andra för ”konspirationsteoretiker”, och sedan i vanlig ordning syna bevisen och dra sina egna slutsatser om vad som egentligen är sanning och lögn.

Terrordåden den 11 september utfördes inte av al-Qaida. Det är bara en konspirationsteori och således en lögn.

Ett vanligt argument som många gånger anförs för att avfärda något som en ”konspirationsteori” är att ”det är löjligt att tro att ett så stort antal människor har gått ihop för att genomföra en konspiration”. Man menar att det helt enkelt skulle vara omöjligt för en större grupp att vare sig planera eller hålla ihop en konspiration. (I fallet med 9/11-attackerna så finns det naturligtvis en plan bakom dem, för en sådan aktion går inte att genomföra planlöst. Men det jag pratar om nu är sådant som allmänt smädas med epitet ”konspirationsteori”, men som i själva verket kan vara allt annat än just det.)

Det man nämligen behöver inse när det pratas om ”konspirationsteorier” är att det inte alltid behöver finnas formella avtal mellan olika aktörer för att en konspiration ska äga rum, utan ofta räcker det med att de inblandade aktörerna har gemensamma intressen. Det gemensamma intresset kan vara etniskt, religiöst, finansiellt, kulturellt, eller ha med gruppens överlevnad och utbredning att göra.

I praktiskt taget samtliga västerländska länder finns det några få familjer som äger och kontrollerar i princip allt, i synnerhet median och produktionen av denna. (Jag pratar här alltså inte om ”de rika”. I Sverige gnälls det avundsjukt på de rika, men faktum är att de flesta rika har lika lite makt som alla oss andra. Jag snackar alltså om den lilla klicken som jag här tänker kalla ”den härskande eliten” då jag tycker att det är en mer adekvat benämning.) Det är alldeles självklart att dessa familjer har en hel del gemensamma beröringspunkter och intressen, och att de därför till stora delar kommer att propagera för samma saker politiskt även utan några formella avtal. De behöver egentligen inte ens känna till varandra.

Däremot är det högst sannolikt att de inte bara känner till varandra, utan att de faktiskt känner varandra, och dessutom känner varandra väl. Det är inte heller otänkbart att dessa familjer runt om i västvärlden sammanstrålar ett par gånger per år (t.ex. under Bilderbergmötena) och diskuterar gemensamma intressen – utan några formella avtal eller ”konspirationer”. Och ju fler beröringspunkter det finns mellan dessa familjer i den härskande eliten – dvs samma etnicitet, religion, kultur, strävan efter den egna gruppens överlevnad och utbredning – desto större är sannolikheten att de har gemensamma intressen, gemensamma mål, informella avtal, eller faktiskt till och med formella avtal med varandra.

Tar man det jag har skrivit ovan i beaktande så är det inte särskilt svårt att inse att mycket av det som stämplas som ”konspirationsteorier” i själva verket kan innehålla en mycket stor sanningshalt…

PS: Jag har planer på att klippa ihop en film där jag tar det bästa från en rad olika källor som visar att det är omöjligt att 9/11-attackerna gick till på det sätt som officiellt propagerats. Prenumerera på min YouTube-kanal så att du inte missar den.

.

Galne Gunnars Blogg har omodererade kommentarsfält och ansvarar inte för innehållet i kommentarerna. I kommentarsfältet har kommentatorn själv juridiskt ansvar för sina inlägg. Läs noga igenom kommentarsreglerna innan du kommenterar.